TEM • Altonagatan 3 • 211 38 Malmö • SWEDEN • Tel: +46 (0)40-606 55 80 • E-post:

sok-mobil

Translate the page (Google)

Swedish Arabic Chinese (Simplified) English French German Italian Japanese Spanish

Resursbevarande teknik och strategi i Landskorna - Erfarenheter och resultat från Etapp 1

Mikael Backman, Donald Huisingh, Lars Siljebratt
1988, 85 sid.
LTEM-3122, ISSN 0281-5753
Stiftelsen REFORSK, Statens Industriverk, Styrelsen för Teknisk Utveckling, Landskrona kommun.

Strategier inom miljöskyddsområdet har behandlat föroreningar och avfall fristående från källorna till dess uppkomst, d.v.s. åtgärdat symtomen istället för orsaken till en miljöbelastning. Ett nytt synsätt inom miljöområdet är att arbete förebyggande, vilket kräver både en förebyggande miljöskyddsstrategi och tekniska lösningar med miljöanpassad teknik.

Hösten 1987 startade TEM det första nordiska projektet för introduktion av förebyggande miljöskydd vid små och medelstora företag inom Landskrona kommun. Avsikten var att finna formerna för en introduktion både av ett övergripande nytt synsätt i miljöarbetet samt att introducera miljöanpassad teknologi som både är miljö-mässigt bättre än traditionell behandlingsteknik och är ekonomiskt bra lösningar.

Denna första avrapportering omfattar en redovisning av etapp 1 med en inledande fas av projektet omfattande generell identifikation av miljöproblem vid företagen och möjliga miljöanpassade alternativ samt strategi-formulering. De deltagande företagen representerar tre olika tillverkningsbranscher: verkstadsindustri, grafisk industri samt kemisk industri.


Resursbevarande teknik och strategi i Landskrona - Systematisk miljörevision

Mikael Backman, Donald Huisingh, Lars Siljebratt
1988, 32 sid.
LTEM-3123, ISSN 0281-5753
Stiftelsen REFORSK, Statens Industriverk, Styrelsen för Teknisk Utveckling, Landskrona kommun

I en förebyggande industriell miljöskyddsstrategi fungerar miljörevisioner som ett verktyg för att dokumentera typ och kvantitet av de restprodukter som alstras, samt för att identifiera och utvärdera olika valmöjligheter för att vid källan minimera uppkomsten av dessa restprodukter. Många företag som bedriver ett systematiskt före-byggande miljöskyddsarbete, inkluderande upprepade interna miljörevisioner, har funnit att detta på sikt är såväl lönsamt som bidragande till en minskad inre och yttre miljöbelastning. Rapporten redovisar den interna miljörevisionens generella uppbyggnad samt de specifika arbetsuppgifterna inom revisionsprocessens olika delmoment.


Fast avfall och återvinning - Olika strategier i Norden

Mikael Backman
1988, 135 sid.
LTEM-3121, ISSN 0281-5753, ISBN 91-7996-049-9
Nordiska Ministerrådet


Miljö och förpackningar

Mikael Backman, Thomas Lindhqvist, Karl Lidgren, Rikard Smitt
1988, 63 sid.
LTEM-3120, ISSN 0281-5753, ISBN 91-620-3488-X
Naturvårdsverket


Pantsystem för batterier

Mikael Backman, Thomas Lindhqvist
1988, 67 sid.
LTEM-3119, ISSN 0281-5753, ISBN 91-620-3489-8
Naturvårdsverket


Om en avfallsstyrd produktutveckling

Mikael Backman, Donald Huising, Karl Lidgren, Thomas Lindhqvist
1988, 224 sid.
LTEM-3118, ISSN 0281-5753, ISBN 91-620-3487-1
Naturvårdsverket


Jämförande energianalys av dryckesförpackningar*

Thomas Lindhqvist
1987, 26 sid
LTEM-3117, ISSN 0281-5753
Returpack AB

Under projektet har det utförts en energianalys för tre förpackningar 33 cl aluminiumburk, 50 cl aluminiumburk och 33 cl flergångsglas.

* Rapporten finns även i engelsk översättning


Sorteringsparametrar hos insamlade batterier - Rapport A

Förstudie för maskinell sortering av insamlade använda batterier

Mikael Backman, Leif Erlandsson, Thomas Lindhqvist
1987, 36 sid.
LTEM-3113, ISSN 0281-5753
Stiftelsen REFORSK

I denna rapport utreds möjligheterna att sortera använda batterier maskinellt. Det föreslås en trestegsprocess som skall sortera batterierna i följande kategorier: 1) Brunstensbatterier, 2) Alkaliska batterier, 3) Kvicksil- veroxidbatterier och knappceller, 4) NiCd-batterier, 5) Blybatterier. De olika stegen i den föreslagna sorte- ringsmodellen har undersökts i laboratorieskala med goda resultat.

I rapporten föreslås också en sorteringsmodell för knappcellerna. Målet med denna modell är att erhålla frak-tioner med en avsevärd andel silveroxidbatterier.


Glasåtervinning - Svenska och utländska erfarenheter

Lars Siljebratt
1986, 150 sid.
LTEM-3111, ISSN 0281-5753
Svenska Kommunförbundet

Rapporten behandlar svenska och utländska erfarenheter av glasåtervinning. Speciell vikt läggs vid insamlingen som studeras med avseende på system, organisation, information, behållare, färgseparering, fordon, mellanlagring, resultat och ekonomi. Därtill redovisas också ingående avsättningen av det insamlade glaset.

För den snabbt expanderande glasinsamlingen i Sverige kan det konstateras att ett klart behov finns för färgse-parering om avsättningen skall kunna säkerställas. Internationellt gäller att färgsepareringen är utbredd. I Mel-laneuropa når återvinningsgraden av förpackningsglas som mest upp till ca 50%. I Sverige är motsvarande återvinningsgrad ca 20%, vilket till endast en fjärdedel utgörs av glas från kommunala insamlingar. Resterande kommer från industrin.


Styrsystem för byggavfallshantering

Maria Nilsson, Peter Lindhqvist, Thomas Lindhqvist
1986, 127 sid., engelsk summering
LTEM-3110, ISSN 0281-5753
Statens Naturvårdsverk (SNV), Stiftelsen REFORSK

Denna rapport sammanfattar och värderar de existerande möjligheterna att återvinna byggavfall. Speciellt studeras myndigheternas möjligheter att genom styrmedelsinsatser öka återvinningen.

Bestämmelser knutna till utfärdade rivningstillstånd är en framkomlig väg för att skapa förlängda tidsfrister för rivningsarbetena och härigenom öka återanvändningen. Resterande byggavfall återvinns i de flesta fall lämpligast genom en sortering i en brännbar och en icke-brännbar fraktion redan vid avfallskällan. Den önskade sorteringen uppnås bäst genom sorterings- och anvisningsföreskrifter knutna till ett införande av ett utvidgat kommunalt renhållningsansvar. Differentierade mottagningsavgifter är ett naturligt komplement till sorterings- och anvisningsföreskrifter, då de motiverar och stimulerar en efterlevnad av dessa.

En längre bibliografi och bilagor om utländska byggavfallserfarenheter ingår.


Styrning av materialströmmar

Produktionens inriktning och restprodukternas hantering
Mikael Backman, Lars Siljebratt
1985, 136 sid.
Nordiska Ministerrådet, Miljörapport 1985:1
LTEM-3108, ISBN 99-0538338-7, ISSN 0800-3513

Rapporten är ett redigerat sammandrag av resultat framkomna vid ett nordiskt seminarium i ämnet "styrning av materialströmmar". Rapporten redovisar metoder för materialströmsanalyser och konsekvensanalyser. Vidare, i ett antal praktikfall, diskuteras motiv för styrning av materialströmmar och styrmedelsförslag. Slutligen redovisas för samtliga nordiska länder: lagstiftning, pågående forskningsprojekt, kontaktpersoner och tillgänglig litteratur, inom avfalls- och återvinningsområdet.


Avfall som fyllnadsmedel i plast

Jan Stenis
1985, 90 sid.
LTEM-3106, ISSN 0281-5753
Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU), Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF)

Huvudsakligen behandlas avfall i form av gips, gummi, aska, glimmer samt glas. Förstudien presenterar ett antal förslag till hur plast, genom inblandning av dessa avfallsbaserade fyllnadsmedel, kan tillföras eftersträvansvärda egenskaper. Ett antal exempel på konkreta produkter som antas ha goda förutsättningar att kommersialiseras presenteras. En uppskattning av energi- och kostnadsmässiga fördelar av att använda avfall som fyllnadsmedel anges.


Glas som resurs - En studie av problem, tillgångar och marknader

Lars Siljebratt
1985, 165 sid.
LTEM-3107, ISSN 0281-5753
FoU-Avfall, Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF)

I rapporten behandlas glas som restprodukt i hushållsavfall. Glasets väg genom avfallshanteringen redovisas från kvantifiering av glasmängd till olika former av störningar som materialet ger upphov till. Krossglaset utgör en råvaruresurs vilket framgår av uppgifter på besparing av råvaror och energi. I rapporten beskrivs källsortering av glas både i Sverige och övriga Västeuropa. Olika möjligheter för avsättning av krossglas behandlas; traditionell avsättning till förpackningsglasbruk, beredskapslagring och alternativ anvädning. I en separat del av rapporten redovisas materialflödet för glas i samhället.


Avfallsbörser som styrmedel - Uppföljning och förslag

Elna Jönsson
1985, 100 sid.
LTEM-3105, ISSN 0281-5753
Statens Naturvårdsverk (SNV)

Ett stort antal avfallsbörser har under åren etablerats för att öka återvinningen av främst industriavfall. Börsernas arbete består i att på internationell, nationell, regional eller branschnivå ta emot och förmedla uppgifter om tillgång och efterfrågan på olika restprodukter. I rapporten redovisas erfarenheterna från ett 50-tal avfallsbörser i 12 länder. På grundval av dessa erfarenheter formuleras förslag rörande framtida börsers utformning.


Återvinning av däck - motiv och utrustning för volymreducering

Peter Norberg
1984, 62 sid.
LTEM-3103, ISSN 0281-5753
Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF), Stiftelsen för Naturresurshushållning (SNRH)

I Sverige tas årligen över 4,5 milj. personbilsdäck ur trafik. Av dessa regummeras 0,4 milj. och ytterligare några hundra tusen utnyttjas till gungor, språngmattor, fendrar, kontyngder etc. Årligen deponeras sålunda 4 milj. personbilsdäck och därutöver några hundra tusen lastbils- och traktordäck. Detta trots att användnings- och återvinningsmöjligheterna är otaliga. För att bli ekonomiskt intressanta måste de tekniska återvinningslösningarna också kompletteras med rationella insamlingsrutiner samt med organisatoriska och informativa åtgärder. Rapporten belyser hur en bredare återvinningsmarknad kan uppnås om transport- och hanteringsrutinerna förbilligas genom att sönderdelas vid källan.


Pelletering av restkoks

Carl-Axel Hoppe
1984, 44 sid.
LTEM-3101, ISSN 0281-5753
Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF), Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU)

En restprodukt vid järnsvamptillverkning är koksmaterial i form av finkornigt pulver. I rapporten redovisas möjligheterna för att framställa ett bränsle av detta, lämpligt för i första hand eldstäder med fluidicerande bädd eller i varje fall forcerat drag. Möjligheterna att pelletera överskottskoksen studeras främst med avseende på lämpliga bindemedel och bindemedelsinblandingar.


Insamling och återvinning av gummidäck

Mikael Backman, Peter Norberg
1984, 94 sid.
ISSN 0281-5761
Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF), Statens Naturvårdsverk (SNV)

I Sverige tas årligen över 4,5 milj. personbilsdäck ur trafik. Av dessa återvinns ca 20%. I rapporten redovisas möjliga tekniska återvinningslösningar samt transport- och hanteringstekniska lösningar för att underlätta in-samling. Slutligen redovisas förslag till ett insamlings- och återvinningssystem, "däckkassan", i vilket däckpro-ducenter och -importörer föreslås ta ett ökat ansvar för de uttjänta produkterna.


Hantering av uttjänta brandvarnare

Mikael Backman, Apostolos Papageorgiou
1984, 86 sid.
LTEM-3100, ISSN 0281-5753
Statens Strålskyddsinstitut (SSI)

Försäljningen av brandvarnare ökar, liksom antalet apparater som efter 10-15 års användning slutat att fungera. Några år in på 1990-talet kommer årligen mellan 200 000 och 500 000 brandvarnare att tillföras de svenska avfallsbehandlingsanläggningarna. Eftersom de flesta brandvarnare innehåller en radioaktiv isotop (Am241), visserligen med låg aktivitet (<1"Ci"37kBq), så rekommenderas konsumenterna att sända tillbaka de förbrukade brandvarnarna till importören. Detta åtlyds emellertid endast i ett fåtal fall, och även om så skulle ske så saknar importören möjligheter att ta hand om apparaten på ett miljömässigt säkerställt sätt. Ett effektivt fungerande retur- och återvinningssystem skulle kunna etableras och finansieras med hjälp av en importavgift och pant på brandvarnare. En omfattande bibliografi avseende brandvarnare finns också med i rapporten.


Ökad användning av kemigips i byggnadsmaterial

Carl-Axel Hoppe, Hans Lidgren
1984, 50 sid.
ISSN 0281-5761
Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF), Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU)

Vid fosforsyratillverkning erhålls gips som biprodukt. För Sveriges del ca 800 000 ton/år. En viss återvinning förekommer inom cement- och gipsskiveindustrin, men det mesta deponeras. Rapporten redovisar alternativa återvinningsmöjligheter, med tonvikt på en utvärdering av förutsättningarna för användning av gips i byggnadstekniska tillämpningar, bl.a. plast, spackelmassor, färger, gipsskivor, murblock och brandisolerande material.


Återvinningsinformation från EG

Elna Jönsson
1984, 135 sid.
ISSN 0281-5761
Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF), Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU)

Rapporten är en redogörelse för den återvinningsforskning som aktualiserats inom ramen för EG:s samlade forskningssatsning på detta område. I denna satsning deltar Sverige genom Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU). Rapporten redovisar genomförda och pågående projekt vid tidpunkten för genomgången (1983).


Insamling av batterier*

Mikael Backman, Apostolos Papageorgiou
1984, 85 sid.
ISSN 0281-5753
Nordiska Ministerrådet

Utsläpp av kvicksilver och kadmium hör till vår tids svåraste miljöproblem. Den ökade användningen av tungmetallhaltiga batterier utgör en allt större källa till utsläpp av dessa metaller. Rapporten redovisar statistik avseende batterianvändningen i Norden. Vidare analyseras möjliga styrmedel och handlingsvägar för en ökad batteriinsamling. Speciellt belyses förutsättningarna för införande av ett pantsystem.

* Den här rapporten är publicerad på engelska av Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) som STU-information

nr 440-1984, ISSN 0347-8645, 97 sid.


Utnyttjande av spillolja

Peter Norberg
1984, 24 sid.
ISSN 0281-5761, ISBN 99-0520082-7
Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF)

Rapporten är ett översiktligt informationsmaterial rörande spilloljeflödet och -hanteringen i Sverige. Insamlingsorganisationer presenteras liksom möjligheterna till reraffinering och förbränning.


Om en ökad inriktning mot återvinningsbara produkter - En explorativ studie

Tor Aurell
1983, 120 sid.
ISSN 0281-5761, LUTMDN/(TMIO-2001)/1-120/(1983)/11
Statens Naturvårdsverk (SNV), Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF)

Den globalt ökande resursförbrukningen tillsammans med svårigheter och kostnader för kvittblivning och eliminering av avfall har skapat idén om en återvinningsanpassad produktutveckling. Avsikten har varit att studera huruvida det finns motiv att påverka utvecklingen till en inriktning mot återvinningsbara produkter. Ett grundläggande antagande har varit att det finns lösningar av generellt slag som kan motivera till nämnda inriktning. Bl a tas upp; konsument- och producentansvar, råvarupriser, resursknapphet, lagstiftning, återvinningsteknik, energiförbrukning, substitution, livscykelkostnadstänkande, miljöhänsyn samt inställningen bland konstruktörer, skrothandlare och återvinnare. Den utförda studien kritiserar det i litteraturen helt dominerande argumentet: hushållande med jordens icke förnybara resurser.

Som komplement förs fram:

  • skyddet av den yttre miljön
  • ökad ekonomisk effektivitet
  • nationell säkerhet.

Som handlingsvägar diskuteras:

  • ett ökat producentansvar
  • ett livscykelkostnadstänkande hos konsumenter och producenter
  • en övergripande samordning av olika aktiviteter.

Studien visar på ett omfattande problemområde där återvinningsanpassad konstruktion kan vara ett medel att uppnå för samhället önskvärda mål.


Återvinning - teknik, ekonomi och styrmedel

Mikael Backman, Elna Jönsson, Karl Lidgren
1982, 137 sid.
ISSN 0281-5761, ISBN 99-0351369-0
Statens Naturvårdsverk (SNV)

Dagens produkter är morgondagens avfall. För att nå en ökad återvinningsgrad för dessa produkter krävs emellertid i många fall en teknisk utveckling kombinerat med organisatoriska och ekonomiska lösningar som gör att resultaten av teknikutvecklingen också blir intressant att använda. I vissa fall krävs också att samhället vidtager olika åtgärder. Sådana fall kännetecknas av att rent företagsekonomiska kalkyler inte leder till önskvärt resultat. Detta beror i sin tur på att dessa kalkyler inte tar hänsyn till icke prissatta s k externa effekter, t ex miljöpåverkan. De styrmedel som samhället kan använda i sådana sammanhang är av vitt skilda slag, alltifrån förbud till subventioner.


Återvinning av restprodukter vid tillverkning samt skrotning av plastbåtar

Mikael Backman, Karl Lidgren
1982, 61 sid.
ISSN 0281-5761, ISBN 99-0340648-7
Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF)

Glasfiberarmerad polyester fick under 1960-talet en utbredd användning inom småbåtsindustrin. Konstruktionsmaterialet kommer idag alltmer till användning, främst inom transportsektorn. Detta som följd av materialets låga vikt, höga styrka och korrosionsbeständighet. Rapporten behandlar i huvudsak båtsektorn och de möjligheter till återvinning av produktionsspill och uttjänta produkter som finns.


Återvinning av freon (klorfluorkol)

Tor Aurell
1982, 55 sid.
ISSN 0281-5761, ISBN 99-0337052-0
Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU), Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF)

Projektet har haft som uppgift att avge en bedömning av vilka möjligheter som finns att genom återvinning reducera dagens emission av klorfluorkol från svenska källor. CFC-föreningarna går vanligen under sina varubeteckningar, bl a Freon (Du Pont), Arcton (ICI) och Frigen (Hoechst). De är stabila föreningar som väl lämpar sig för återvinning och återanvändning. Världsproduktionen uppgår till 1 miljon ton/år. Något mindre än 1% förbrukas i Sverige.

Aktuella användningsområden presenteras med angivande av förbrukning, installerad mängd och emission. Områdena grupperas efter funktionen hos klorfluorkolen; som drivmedel, blåsmedel, köldmedium, lösningsmedel och övrigt. Summerat anges årsförbrukningen (1981) till 7 750 ton och emissionen till 6 650 ton. Installerad mängd är dubbelt årsförbrukningen och finns främst i kylanläggningar och hårt polyuretanskum.

Härefter följer en genomgång av de viktigaste tillämpningarna. Underrubriker är Emission, Återvinning och Alternativ.

Återvinning utgör inte ensamt en lösning på emissionsproblemet.


Återvinning av byggavfall - förstudie

Maria Nilsson, Peter Lindhqvist
1982, 129 sid.
ISBN 99-0379011-2
Statens Råd för Byggnadsforskning (BFR), Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF)

I rapporten redovisas de olika delarna av byggav-fallshanteringen.

Då byggavfallet i regel behandlas tillsammans med annat industriavfall finns inga säkra mängduppgifter. Undersökningsresultat på mellan 20 och 118 kg/invånare och år förekommer.

Intresset från byggföretagen att medverka till återvinning av byggavfallet är idag ringa, varför återvinningen måste ske i något senare led i insamlingskedjan, t ex i samband med omlastning eller deponering.

Förstudien har visat att följande tre komponenter idag kan återvinnas på ett ekonomiskt sunt sätt; träinnehållet, vitvaror och järnskrot.

Rapporten innefattar förslag till fortsatt forskning, sammanfattningar av tidigare rapporter och en bibliografi.


System för återvinning av olja utsläppt i vatten

Peter Göransson, Lars-Erik Widarsson
1982, 85 sid.
ISSN 0281-5761
Stiftelsen Svensk Återvinningsforskning (SSÅF), Stiftelsen för Naturresurshushållning (SNRH)

Olja utsläppt i vatten vållar stora problem såväl vid de kommunala reningsverken som i vattendrag och ute till havs. Rapporten ger en heltäckande beskrivning av problemområdet. Möjligheterna till användande av sorbtionsmedel för avskiljning av olja från vatten undersöks. Vidare redovisas möjligheterna till återvinning av sorberade oljor.

Scroll to top