TEM • Altonagatan 3 • 211 38 Malmö • SWEDEN • Tel: +46 (0)40-606 55 80 • E-post:

sok-mobil

Translate the page (Google)

Swedish Arabic Chinese (Simplified) English French German Italian Japanese Spanish

Miljöanpassad produktion i Malmöhus Län

Lars Siljebratt 1996 41 Sid.
LTEM 3141 CODEN LU/LTEM 96/0019

Skriften presenterar resultatet av en undersökning med syfte att identifiera och dokumentera förebilder på miljöanpassad produktion. Urvalet baseras på en bred genomgång av länets företag. Tillsammans med länsstyrelsens miljöenhet har sedan en bedömning gjorts av vilka teknikområden och verksamheter som var aktuella att presentera. Utvalda verksamheter representerar ett brett fält av tillverknings- och servicebranscher.

Rapporten omfattar 9 företag i regionen.


Vattenburen tryckning inom Flexo

Resumé av nordiska samarbetsprojekt med stöd från Nordisk Industrifond

Lars Siljebratt et.al.
1994 12 Sid.
LTEM 3139 CODEN LU/LTEM 95/0017

Informationsskrift som beskriver kraven på förändring vid vattenburen flexotryckning plastmaterial. Materialet omfattar redovisning av behov för anpassning av färgsystem, förbättrad kontroll och hantering av material, modifiering av kringutrustning med färgöverföringssystem, torkteknik, teknik för rengöring och processkontroll. Till detta kommer även miljöaspekter och produktkvalité för den vattenburna trycktekniken. Presentationen bygger på erfarenheter från tidigare TEM-projekt samt andra nordiska FoU-projekt inom vattenburen flexotryckning.


Vattenförorening vid vattenburen flexotryckning. Särtryck

Materialet ingår som kap 5 i avrapporteringen av FoU-rapporten "Materialspec. vattenburen flexotryckning",med Eva Wallström, Enpro ApS, Köpenhamn som huvudansvarig. TEM har inom projektets ram ansvarat för dokumentation och analys av miljöaspekterna.

Lars Siljebratt
1994 20 sid.
LTEM 3138 CODEN LU/LTEM 94/0016

Projektet finansierat av Nordisk industrifond

Särtrycket omfattar en genomgång av olika typer av miljöpåverkan som kan uppträda vid den vattenburna flexotryckningen. Denna miljöpåverkan gäller främst nitrifikationshämning, tungmetallinnehåll och allmänna toxiska effekter. Möjliga tekniska lösningar redovisas i form av membranteknik, indunstning och kemisk fällning. Det konstateras att ett behov föreligger av en kombination av flera reningstekniker för > att en miljösäkring av den vattenburna tekniken skall kunna definieras som en bra miljöanpassad tryckteknik


Undersökning av vattenburna tryckfärgers påverkan på kvävereduktion

- En studie om nitrifikationshämning

Underlag ingående i TEMs delprojekt för "Materialspecifikation för vattenburen flexotryckning".

Lena Bengtsson
1994 28 sid.
LTEM 3137 CODEN LU/LTEM 94/0015

Rapport avseende vattenburna tryckfärger påverkan på kväverening. Studien omfattar två flexoföretag och en färgtillverkare, vars tvättvattens nitrifikationshämmande effekter har undersökts. En jämförelse har gjorts mellan tvättvatten före och efter behandling i en ultrafiltreringsanläggning och en ingrediens i färgerna, bindemedel, har analyserats. Alla proverna har även undersökts med avseende på TS-halt, BOD7 och CODCr.

Undersökningen visade att alla tvättvattenproverna var nitrifikationshämmande. Flera reningsverk ställer krav på det spillvatten som ska renas. VA-verket i Malmö ställer bl a kravet att spillvattnet högst får vara 10% nitrifikationshämmande vid 20% inblandning i en testlösning. Inget av de färgtvättvatten som har analyserats i undersökningen uppfyller detta krav.


Lokalt utnyttjande av dagvatten (LUD) - Miljöanpassad dagvattenhantering i stadsmiljö

Förstudie avseende Lokalt utnyttjande av dagvatten (LUD).

Johan Gerklev
1994, 47 sid.
LTEM 3136 CODEN LU/TEM 94/0013

Byggforskningsrådet (BFR)

Utomlands och framförallt i Danmark och Tyskland har man börjat intressera sig för att utnyttja regnvatten internt i fastigheter. Drivkraften till detta har bl a varit att spara på dricksvatten, men metoden har även motiverats ur dagvattensynpunkt. Studien beskriver de utomlands utvecklade systemen och drivkraften till denna ut-veckling, samt en bedömning av realismen i att utveckla lokala, småskaliga dagvattenhanteringssystem för att utnyttja regnvatten internt i fastigheter i Sverige.

LUD (lokalt utnyttjande av dagvatten) där sk regnvattensystem används för att samla upp takvatten har en intressant utvecklingspotential även för svenska förhållande. Detta gäller inom områden där dricksvattentillgångarna är starkt begränsade och där exploateringsintressena är höga, samt inom tätbebyggda områden där traditionell dagvattenhantering ej är tillämpbar.

De fördelar som kan påvisas för regnvattensystemen är bl a: minskade dagvattenflöden, hushållning med dricksvatten, minskade mängder tvättmedel och därmed följande rening. Den privatekonomiska potentialen för regnvattensystem i Sverige pekar på en kostnadsreduktion. Ex.vis reduktionen av avgift för anslutning till dagvattennätet i Malmö ca 20.000 kr för en normal villa. Till detta kommer besparingar av dricksvatten samt minskade tvättmedelskostnader. I Danmark görs en bedömning av regnvattensystem för en villa är ekonomiskt intressant om systemet kostar <10.000 kr. Förslag presenteras också till fortsatt FoU-arbete omfattande bl a ett klargörande vissa ekonomiska och juridiska spörsmål samt utveckling/anpassning av regnvattensystem för svenska förhållande.


Vattenburen tryckteknik på plastmaterial för flexografisk industri

Lars Siljebratt
1993, 112 sid.
LTEM 3134 CODEN LU/LTEM - 93/0012

Statens Naturvårdsverk (ny teknik bidrag)

Inom ramen för tidigare FoU-projekt i Landskrona, "Introduktion av förebyggande miljöskyddsstrategi och miljöanpassad teknik vid små- och medelstora företag", initierades ett utvecklingsarbete med vattenburen tryckteknik vid Landskrona Emballage. Med assistans från TEM ansökte företaget om ny teknik bidrag för modifiering av en tryckpresslinje till vattenburen tryckteknik. Från 1989 t o m 1992 har företaget vidtagit en rad tekniska förändringar. Nytt färgsystem har utvecklats och testats med flera inblandade färgleverantörer. Krav har ställts på förändring av olika tillsatsämnen i det plastmaterial man trycker på. Utrustning som förändrats har gällt förbättrad torkteknik, ändring av färgöverföring med nytt rakelsystem och färgpumpteknik. Reningsteknik är ytterligare ett område som krävt förändring. Den tekniska förändringen har lett fram till att företaget under 1992 uppnått en tryckkvalité och produktivitet som visar sig vara likvärdig som vid tryckning med färger baserade på organiska lösningsmedel.

Rapporten är resultat av en kontinuerlig dokumentation och uppföljning av erfarenheterna med den tekniska utrustningen samt en utvärdering av miljöförhållandena. I anslutning till arbetet med flexografisk industri har även två nordiska konferenser arrangerats.


Miljöprojekt Tidaholm - Industri

Mikael Backman, Claes Brismar, Johan Gerklev, Eva Pehrson, Mats Rosenkvist
1992
LTEM 3133 LU/LTEM-93/0011

Finansiärer: Statens Naturvårdsverk, NUTEK, Utvecklingsfonden i Skaraborgs Län.

Rapporten redovisar resultaten av Miljöprojekt Tidaholms industrirelaterade aktiviteter. De industrirelaterade aktiviteterna som utförts inom projektets ramar kan indelas i två kategorier: en allmän del omfattande en av-fallsenkät för att kartlägga avfallsflödet i kommunen och en företagsspecifik del omfattande företagsinterna miljörevisioner, -konsultationer och/eller -granskningar. Det företagsspecifika arbetet kan ytterligare indelas i en del rörande de större industriföretagen och en del rörande de mindre företagen. Det företagsspecifika arbetet har anpassats efter respektive företags speciella förutsättningar. Totalt har tre störreindustriföretag och fyra småföretag aktivt deltagit i projektet.De arbetsformer och de arbetsblad rörande miljörevisioner som framtagits inom ramen för projektet utgör en möjlig utgångspunkt för dessa aktiviteter. De utgör dessutom en "hjälp till självhjälp" för företagen att stärka det interna miljöskyddsarbetet.


Miljöprojekt Tidaholm - Avfallsplan

Mats Rosenkvist
1992 110 sid
LTEM 3132 CODEN LU/LTEM 92/0010

Projektet är en systematisk kartläggning av de aktuella avfallsflödena och en beskrivning av det förebyggande miljöskyddsarbetet som idag bedrivs av kommunen. Mot bakgrund av kartläggningen av de aktuella avfallsflödena och det förebyggande miljöskyddsarbetet innehåller avfallsplanen kortsiktiga mål för det fortsatta miljöskyddsarbetet. I rapporten fastslås vikten av följande aktiviteter:

  • En organisation byggs upp för att vidareutveckla avfallsplanen.
  • Differentierade avfallstaxor utarbetas för såväl hushåll som industri och liknande verksamhet.
  • Viktregistrering av alla avfallsströmmar i kommunen genomförs.
  • Göra en förbättrad och mer detaljerad dokumentation av avfallsflöden och dess sammansättning. Detta gäller framförallt industri och liknande verksamhet. Speciellt viktigt är det att skapa bra dokumentationsrutiner över allt miljöfarligt avfall i kommunen.
  • Fullständigt riskklassificera kommunens äldre avfallsupplag.
  • Utarbeta en miljöpolicy för den kommunala upphandlingsverksamheten och initiera regionalt samarbete.

Branschanpassad miljörevisionsmanual, med förpackningsguide - Livsmedelsindustrin

Johan Gerklev et.al.
1993, 157 sid.
LTEM 3131 CODEN LU/LTEM - 92/009

Malmöhus läns Landstings Miljövårdsfond

Att miljö, livsmedelsproduktion och livsmedelsframställning hänger intimt samman och att en miljöanpassad livsmedelsproduktion har framtiden för sig står idag utom all tvivel. Miljöargument innebär konkurrensfördelar. Livsmedelsindustrin inom Malmöhus läns landsting är en av de mer betydande näringsgrenarna i regionen. En miljöprofilering och ett förstärkt miljöarbete inom livsmedelsföretagen i regionen innebär således en förstärkning av företagens konkurrenskraft. För att underlätta genomförande av miljörevision samt för att underlätta introduktionen av ett förebyggande miljöskyddstänkande vid företagen har därför en branschanpassad miljörevisionsmanual och en förpackningsguide utvecklats. Manualen innehåller 13 olika avsnitt omfattande miljöledning, miljöpolicy, miljömål, miljösystem, och produktionsförhållande, kemikalier, råvaror, vatten, energi, produkter, förpackningar, avfall, utsläpp, transporter och mark och byggnader. Strukturen i manualen bygger på svarsalternativ med ja och nej svar. Frågeställningar ger företag en snabb överblick av miljöskyddet dvs var riskerna och bristerna i miljöskyddet finns och vad som behöver åtgärdas. Genom ett specialanpassat poängberäkningssystem erhålles hjälp med att prioritera nödvändiga insatser. Manualen, som är självinstruerande, kan användas återkommande och möjliggör då en direkt mätning av hur miljöskyddsarbetet har förändrats/förbättrats. Poängberäkningssystemet möjliggör dessutom en intern/extern jämförelse mellan olika enheter och verkar som drivkraft för ett intensifierat miljöarbete.

Till manualen finns en förpackningsguide som besvarar de vanligaste frågeställningarna avseende förpackningar. Förpackningsguiden underlättar att miljöhänsyn tages vid val av förpackningssystem, förpacknings-material etc.


Förebyggande Miljöskydd - En lönsam investering*

Lars Siljebratt
1991, 29 sid.
LTEM 3129 CODEN LU/LTEM 92/0007

Landskrona Kommun, Statens Industriverk (numera NUTEK - Närings- och Teknikutvecklingsverket), Stiftelsen Reforsk och Styrelsen för Teknisk Utveckling (numera NUTEK) Publikationen utgör en avslutande rapport av projektet med introduktion av förebyggande miljöskydd vid små och medelstora företag i Landskrona. En inledande del av rapporten ger en kortfattad introduktion till förebyggande miljöskydd. Den övriga delen av rapporten omfattar en detaljerad redovisning av uppnådda resultat vid fyra av de deltagande företagen i Landskrona. I materialet beskrivs de tekniska lösningarna som genomförts tillsammans med miljövinster och ekonomiska resultat av förändringarna.

Engelsk utgåva, 1994,
Pollution Prevention - a Profitable Investment
Naturvårdsverket

Publikationen utgör en omarbetad och uppdaterad upplaga av avslutande rapport från projektet med introduktion av förebyggande miljöskydd vid små och medelstora företag i Landskrona.

* Resultaten från projektet i Landskrona finns även redovisade i en video "Förebyggande miljöskydd - industri och miljö i samverkan".


Förebyggande miljöskyddsstrategi och miljöanpassad teknik i Landskrona - Erfarenheter och resultat från medverkande företag

- Etapp 2

Lars Siljebratt, Eva Pehrsson, Mikael Backman
1990, 164 sid.
LTEM-3128, ISSN 0281-5753, CODEN LU/LTEM-90/0006

Stiftelsen REFORSK, Statens Industriverk (SIND), Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU), Landskrona kommun

Rapporten omfattar en redovisning för etapp 2 av introduktion av förebyggande miljöskydd vid små och medelstora företag i Landskrona. Deltagande företag representerar verksamheter inom verkstadsindustri, grafisk industri och kemisk industri.

Rapporten beskriver det intensifierade arbetet med implementering av miljöanpassad teknik vid deltagande företag i Landskrona. Resultatredovisningen omfattar presentation av enskilda tekniska lösningar samt sammanställning av dessa. Ekonomiskt resultat av miljösatsningarna redovisas där tekniklösningar genomförts. Vissa områden med speciell fördjupning behandlas i form av miljöanpassad avfettning för verkstadsindustrin, flexo-grafisk industri med introduktion av vattenburen tryckteknik på plastmaterial samt miljörevision.


Miljövänliga produkter och återvinning

Ett samarbete med Dansk Teknologisk Institut

Thomas Lindhqvist, Birgitte Nielsen
1990, 90 sid.
LTEM-3127, ISSN 0281-5753, CODEN LU/LTEM-90/0005
NORD 1990:96, ISBN S 91-7996-278-5, ISBN DK 87-7303-499-1

Nordiska Ministerrådet

Rapporten redogör för de olika typerna av miljömärkningsstystem och erfarenheter från existerande system analyseras, med tonvikt på betydelsen för avfallshantering och återvinning. Man ger förslag till positiv miljömärkning liksom informativ och negativ miljömärkning. Miljövarudeklaration (MVD) behandlas också. Avfallet från mikrovågsugnsförpackningar och annat avfall från fast-food-området har studerats med utgångspunkt från erfarenheterna i USA och Japan.

Scroll to top